Sommarens bästa helg har kommit och gått. Sarah och Maja är bara världens bästa människor, jag älskar er!
Maja har tvingat mig att bada massor av gånger och det var till och med inte iskallt ett par av dem. Fast havet var verkligen iskallt. 16 grader. Det gjorde så ont i fötterna att man inte tänkte på hur kallt det var i resten av kroppen. Bra? I don't know.
Sarah och jag shoppade i Härnösand på fredagen innan Maja kom. Sprit och te, what else do you need? Tekväll och catching up efter att vi hämtade Maja i Sundsvall. Hon överlevde som tur var natten i basturummet, och på lördagen packade vi med oss en picknick och åkte ut till Smålaviken vid havet. Kallt i vattnet som sagt, men tokvarmt i solen.
Efter lite middag fixade vi i ordning oss och åkte hem till Sanna för förfest. Romflaskan vi köpt tog slut på nåt vis, och också läsken vi hade att blanda med. Det blev nödlösning med guavajuice, inte jätteäckligt, men inget jag rekommenderar riktigt heller. Kvällen blev helt fantastisk. Maja hade staring contest med ett barn på bakongen bredvid(hon vann) och Lars bjöd på sprit i alla dess former. Sms blev skickade till en som jag inte trodde jag skulle få prata mer med; första reaktionen var panik och ångest, sen blev det små doser av lycka istället. Tur för mig. Kajutan var nästan tomt när vi kom dit, så vi fick dansgolvet för oss själva en stund innan mer folk började dyka upp. Det var också kul att få återberättat för sig hur Annika ringde till sina arbetskamrater och talade in på deras mobilsvar att de ju måste tända gatubelysningen. Hon är för skön!
Snälla Thomas skjutsade hem oss efter lite mat på big boy, och sen gick vi tre tjejer och lade oss i källaren. Här var det ganska kallt istället för tokvarmt, men jag föredrar det faktiskt. Vi trängde ihop oss alla tre på två madrasser och sov som stockar till tolv nästa dag. Man har ju ingen tidsuppfattning alls när inte ljuset förändras nånting. Efter frukost hann vi med att spela lite kort och ett sista bad innan det var dags att lasta tjejerna på varsin buss och säga hej då. Det här måste vi definitivt göra till en tradition och upprepa nästa år. Det går bara inte att inte ses på en hel sommar.
Nu är det mindre än tre veckor tills jag slutar jobba. Då åker jag nog upp till Umeå ganska direkt, så jag hoppas att fler kommer upp då nån gång också. Jag längtar tills jag får ställa i ordning mina böcker. Nördigt, jag vet, men det kan inte hjälpas...
Maja har tvingat mig att bada massor av gånger och det var till och med inte iskallt ett par av dem. Fast havet var verkligen iskallt. 16 grader. Det gjorde så ont i fötterna att man inte tänkte på hur kallt det var i resten av kroppen. Bra? I don't know.
Sarah och jag shoppade i Härnösand på fredagen innan Maja kom. Sprit och te, what else do you need? Tekväll och catching up efter att vi hämtade Maja i Sundsvall. Hon överlevde som tur var natten i basturummet, och på lördagen packade vi med oss en picknick och åkte ut till Smålaviken vid havet. Kallt i vattnet som sagt, men tokvarmt i solen.
Efter lite middag fixade vi i ordning oss och åkte hem till Sanna för förfest. Romflaskan vi köpt tog slut på nåt vis, och också läsken vi hade att blanda med. Det blev nödlösning med guavajuice, inte jätteäckligt, men inget jag rekommenderar riktigt heller. Kvällen blev helt fantastisk. Maja hade staring contest med ett barn på bakongen bredvid(hon vann) och Lars bjöd på sprit i alla dess former. Sms blev skickade till en som jag inte trodde jag skulle få prata mer med; första reaktionen var panik och ångest, sen blev det små doser av lycka istället. Tur för mig. Kajutan var nästan tomt när vi kom dit, så vi fick dansgolvet för oss själva en stund innan mer folk började dyka upp. Det var också kul att få återberättat för sig hur Annika ringde till sina arbetskamrater och talade in på deras mobilsvar att de ju måste tända gatubelysningen. Hon är för skön!
Snälla Thomas skjutsade hem oss efter lite mat på big boy, och sen gick vi tre tjejer och lade oss i källaren. Här var det ganska kallt istället för tokvarmt, men jag föredrar det faktiskt. Vi trängde ihop oss alla tre på två madrasser och sov som stockar till tolv nästa dag. Man har ju ingen tidsuppfattning alls när inte ljuset förändras nånting. Efter frukost hann vi med att spela lite kort och ett sista bad innan det var dags att lasta tjejerna på varsin buss och säga hej då. Det här måste vi definitivt göra till en tradition och upprepa nästa år. Det går bara inte att inte ses på en hel sommar.
Nu är det mindre än tre veckor tills jag slutar jobba. Då åker jag nog upp till Umeå ganska direkt, så jag hoppas att fler kommer upp då nån gång också. Jag längtar tills jag får ställa i ordning mina böcker. Nördigt, jag vet, men det kan inte hjälpas...
