Hemmavid

Så var man tillbaka. Hemma. Och nu äntligen känns det verkligen som hemma. En enda kartong har jag kvar, som jag inte vet vad jag ska göra med. (vart lägger man fem par tofflor som man använder ibland?) Annars är allt där det ska vara. Fast jag förstår inte vad som har hänt med mina böcker. De har förökat sig, eller vuxit under sommaren. Inte bra, för nu får inte alla plats, trots att jag har offrat mer hyllplats på dem än tidigare. Mycket skumt indeed.

Innan jag åkte upp har vi hunnit med två läger till som faktiskt var jättemysiga, trots hur många barn som helst(fler än tre alltså, nämligen 24 stycken på sista lägret). Mysigheten bestod mycket i att både ett barn och vår ena ungdomsledare hade gitarrerna med sig. Man blev lite less på Carina Berg-låten efter att ha hört den tio gånger om dagen i en vecka, men det är ju bättre än att de hugger sig i benet eller nåt annat jobbigt. Tyvärr regnade det lite väl, så vi fick inte sova ute nånting(jag är faktiskt besviken på riktigt, jag var sugen).

Sista helgen blev det en vikariefest också med folk från Härnögården. Jag kände typ ingen, men det var kul ändå. Jag fick veta att jag är en fyra inom numerologi, vilket innebär att man är en lärarpersonlighet. Där ser man, man kanske har valt rätt då.


De här sista veckorna innan allvaret börjar har jag mest tänkt ta det lugnt, och gå och träna lite. Annika och jag har redan varit och svettats en gång, och lite träningsvärk har jag allt, men inte så farligt. Osmart som jag är har jag suttit och kollat på läskigheter som Kullamannen ensam på kvällarna. Huga! Fast jag fick ju i alla fall lära mig att det inte är en liten kulle han bor i, Kullamannen, utan ett ställe som heter Kullen. Alltid nåt...

Sarah, Annika och jag såg en film också som heter This is England. Den var bara superhemsk, så jag ville stänga för ögonen och öronen mot slutet. Men verkligen jättebra också. Verkligen. Pojken som har huvudrollen är möjligtvis numera det sötaste barnet på film. Det är väldigt jämnt mellan honom och lillkillen i Love Actually.