När jag kom ut ur min lägenhet idag(ja, jag är äntligen hemma!), möttes jag av synen av två killar bärandes på en säng. Jag tänkte att de kanske ville ha dörren upphållen, men de skulle inte in. De skulle till Nydala. Och ja, de skulle gå. Jaha, sa jag, det är ju ingen sträcka att tala om. Nej, inte alls, höll de med, vill du hjälpa till? Eh, nej, svarade jag på det. Min gissning är att de kommer ha lagom ont i armarna innan de är framme.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar