Call me Desirée

Så var man tillbaks i Ö-vik. Min handledare är hemma för vård av sjukt barn så jag passar på att panikläsa kurslitteraturen som jag måste referera till i min rapport. Det är så kul när man läser anvisningarna och ser att man bara behöver läsa sex kapitel, och sedan inser att, jaha, det var hela boken på 400 sidor. Men den är ganska intressant så det är ändå ok.

I veckan testade jag min julklapp som består av en massa trätrianglar med hål i som sitter ihop med hjälp av ett virrvarr av pinnar. Man ska plocka isär den här figuren och sedan försöka minnas hur den såg ut och sätta ihop den igen. Till min stora förvåning lyckades jag med detta utan att öppna fusklappen! Så vida jag nu har byggt ihop den rätt, men det tror jag, för den gick ner i lådan… Men även om jag till slut lyckades klura ut den så var den svår, så jag hoppas att Kindergarten var märket på grejen och inte svårighetsgraden...