Man kanske skulle heta Kattälskarna, lite ironiskt?

Tillbaka efter en helg i glada vindeln. Linneas bil tog oss säkert både fram och tillbaka, helt utan förolyckade stolpar eller annat. Bara Linneas röst blev kvar nånstans i Vindelskogen, igår kväll var den bara borta och återfanns aldrig. Förhoppningsvis hittar den hem själv om nån dag eller så.
Den här gången var vi sjukt många. 28 stycken, varav nio aldrig varit med förut, och det lektes således som aldrig förr. Traktörpullingen var med, och instrumentleken så klart(vilken vi vann stort, Jakob, Linnea och jag, med massor av poäng. Vi är för bra.). Men sen hade de lekansvariga(nej, inte jag i år) varit jätteduktiga och hittat på nya lekar, bland annat rita-gissa-spring med svängettema(ok, jag var faktiskt med och uppfann den lite), också kallad världens roligaste lek! (Världens roligaste lek? frågar Jesper. Ja-a, VÄRLDENS roligaste lek! svarar vi) Den gick, som man kanske kan ana, ut på att man får ett ord som är snösvängetrelaterat och så ska man rita det så att ens lag kan gissa. 15-4 tror jag minsann slutställningen blev. Man kan säga att vi vann. Igen. Men wha'evah(wha'eva, wha'evah). Det är inte så att vi bryr oss. Jag bara säger att vi vann. Om nån undrar. Nämnde jag att det var VÄRLDENS roligaste lek? Mera ord till nästa gång! Och vi vann. Det var för kul!
Ja just det, vi repade lite också. Och bastade som sig bör, och pratade lite allvar, och skvallrade, och åt pannkaksfrukost och god mat, och sjöng en massa, och drack öl. Och sen vinkade vi till Zaccos bil på hemvägen. Folk undrade eventuellt varför vi tokkörde om ett par bilar mitt i stan för att hamna jämsides, och sen tutade upprepade gånger för att de inte fattade. Men för oss blev det ett toppenslut på en toppenhelg.