Ostens och korvarnas tid

Det var fantastiskt att få en sista kväll med Maja innan det är dags att åka hem för jul(vissa påstår att det är ett beroende, men vem bryr sig?). Vi bara pratade och drack te, det vi är bäst på, och försökte även göra nåt slags plan inför nyår. Vi kom väl inte fram till så himla mycket, men det var ett bra försök. Jag blev också av med sillen som jag fick från jobbet i julklapp. Ganska skönt att slippa släpa på den, nu har jag bara med mig senap och godis hem.
Två och en halv timme är det kvar på arbetsdagen innan jag får bege mig till bussen. Jösses vad härligt det ska bli att komma hem och träffa familjen och bara ha det skönt.

@ jobbet alldeles före jul

Här sitter jag och hinkar i mig svart te som om det inte fanns någon morgondag. Eller som om man inte blev jättekissnödig av det. Vilket som. Två dagar kvar till julafton och jag vill att tiden ska gå fortare! Först och främst vill jag att klockan ska vara halv fem, inte sex minuter över ett, så jag får åka hem och träffa Maja. Och efter det får klockan gärna hoppa direkt till fem imorgon då jag får lämna jobbet för gott före jul (fast inte sluta jobba, nej då, så kul ska vi inte ha det). Igår hade jag den absolut långtråkigaste kvällen på hur länge som helst. Fick till slut tvinga mig att läsa lite i Candide för att jag skulle kunna gå och lägga mig i hyfsat inte pensionärig tid. Men snart bär det som sagt av till Härnösand, så då blir det bättre. Längtar nåt så fruktansvärt.

Uppiggning

Lyssnar på Livet med Min Bror! Min Bror! det sista jag gör innan det är dags att lämna jobbet och ta spruta. 9/1 spelar de på Bittens. Jag kommer med allra största säkerhet vara där. Det blir grymt!

"Blir du orange behöver du aldrig mer be om ursäkt"

En fantastisk helg har kommit och gått. Jag tror aldrig skämten har haglat i samma utsträckning tidigare. Shååvven är så gott som färdigplanerad. Eventuellt behövs en aning struktur och lite utförande, men sånt kommer ju av sig självt. Förhoppningsvis.

Just nu är det inte så mycket att göra på jobbet, och när jag säger inte så mycket menar jag ingenting. Alla elever verkar ha tagit jullov, så jag har rättat typ två uppgifter och skickat lite mail idag, och haft nån muntlig uppgift. Det känns värt. Men jag har i alla fall äntligen fått veta att jag får jobba kvar till åtminstone 15de januari. Gött! Och sen troligtvis längre efter det också. Det verkar komma en anstormning av elever på vårterminen, och det är jag glad för.

Julklappar har jag fortfarande inte handlat. Jag har försökt, men det går dåligt. Nu vet jag i alla fall typ vad jag ska köpa. Det visste jag i och för sig tidigare i veckan också när jag och Elias gick på stan, men då var jag för hungrig för att orka handla. På lördag ska jag vara på stan när de öppnar tror jag och köpa allt jag behöver fort som attan så jag kommer därifrån innan helvetet brakar lös.

Idag gör vi ett försök att ta svinissprutan. Hoppas det inte är kö och att de har vaccin kvar. Annars får det fan va.

My hoover craft is full of eels

Snart, mycket snart är det helg. Idag ska det bli afterwork och sen idol med några av Elias kompisar. Och Elias förstås. Men först ska jag skriva under några betyg. Och gå på toa. När det är fredagsfika börjar jag nämligen dricka te redan på förmiddan vilket jag inte brukar göra annars(man blir ju så kissnödig). Men har jag väl börjat kan jag lika gärna fortsätta. Typ. Så fredagar är den mest kissnödiga dagen.

Den kortaste månaden

Jag har länge tänkt att jag kanske skulle skriva nånting här, men det har som inte blivit av. Eller rättare sagt, jag har inte haft tid. Det känns som att jag knappt har varit i lägenheten de senaste två veckorna. Det har jag förstås, men det har blivit korta besök då jag har varit ute och flängt lite överallt. Och myst. Mycket. Det har också varit spex och adventsbak och adventsfika och en massa andra trevligheter som har gjort att vissa saker helt enkelt fått vänta. Idag är tanken att jag ska komma hem ganska tidigt, och kanske laga mat och tvätta. Och inte göra nåt annat.

Nu har jag fått en egen plats på jobbet också. Vi har ett jättemysigt rum, det är jag och två killar som delar, så vi har jättetrevligt. Men samtidigt var det också väldigt mysigt och roligt i det förra rummet, och nu missar jag ljusslingan som kom upp för bara ett par dar sen och som bidrar nåt så otroligt till julstämningen. Men jag har i alla fall ett ljus på mitt (fortfarande pyttelilla) skrivbord. Och det är tyst här. Det är så fruktansvärt skönt.

Nu ska jag eventuellt också jobba lite. Nånting säger mig att det är därför jag är här...

Undrar vad Tommy och Annika gör nu för tiden

Hur tänker folk som plagierar? Det är ju så lätt, så lätt att bara googla. De har ju själva gjort det för att hitta det från början. Men inte mig emot, det är ju väldigt lätträttat.

Annars diskuterar vi vem som ska bli årets julvärd. Och vad som egentligen har hänt med alla barn i Astrid Lindgren-filmerna sedan de blivit stora. Viktiga saker alltså.

PK? I think not

Idag skrattade vi gott på döda barns bekostnad. Känns inte helt okej, men det var ju så kul. Och eftermiddag. Det bidrog. Plus att chefens chef befann sig i rummet. Som tur var pratade hon i telefon. Sen sa hon att det är ju bra att ni har roligt. Som tur var pratade hon i telefon. Annars hade eventuellt det uttalandet låtit annorlunda. Eller så hade hon också skrattat. Det var ju trots allt eftermiddag för henne med.

Han satt på sitt rum och var rik och glad

Oj, vad skönt det är att ha en kväll hemma i soffan. Det har som blivit lite mycket på kvällarna den här veckan; först uppsatsskrivning i måndags, middag med tjejerna och TV hos Thomas i tisdags, och så svänget med påföljande jubelkommittémöte igår. Idag blev det till att sluta jobbet i tid och åka direkt hem. Inte hade jag med mig ordentlig mat på jobbet heller, och kallt var det ute, och inte fick vi tårta (som vi fick igår, för att fira att det var onsdag). Men nu. Nu känns det bra. Tror jag ska ta en lång varm dusch om en stund och sen kanske bidra med nåt smart till litteraturdiskussionen. Kanske.

A man came on a flaming pie

I natt drömde jag en massa konstigt, bland annat att jag försökte komma på ett tema till Shååvven vi ska ha till våren. De enda förslagen överhuvudtaget som jag kunde komma på var 'tåg' och 'frukt'. Vet inte om det skulle ha blivit så bra. Fast i och för sig väldigt dumt, som är ett av våra krav.

En riktigt oväntad vecka

Det verkar som om jag har fått ett jobb. Det märker jag på att jag har jobbat där i tre dar nu. För en vecka sen visste jag inte att det jobbet fanns, och jag har inte ansökt om det, men ändå har jag fått det. Som min chef Andreas sa, det här trodde du inte igår(fast i måndags då). Nej, det gjorde jag sannerligen inte. Och det är faktiskt ett kul jobb. Eller jobbet i sig är väl kanske inte superjätteskoj, men de som jobbar där är det. Speciellt mitt arbetsrum. Jag har ett pyttigt skrivbord på hörnet av två andra, för jag fick inte riktigt plats nån annanstans. En kille som jag delar rum med hade av de andra blivit tillsagd första dan att inte vara så cynisk. Hans taktik var att inte säga nånting alls vilket måste ha lett till att all cyniskheten byggdes upp inom honom och till slut var tvungen att komma ut. Så på eftermiddan i onsdags satt han och läste högt ur elevers uppsatser och skrattade så han grät åt saker de skrivit. Till hans försvar var det väldigt roligt(typ "på 90-talet gick Sverige från att vara ett jordbrukssamhälle till att bli industrialiserat". Eller gjorde det det?) . Vid ett tillfälle skrattade han så högt att en annan kille som också sitter i vårt rum men hade gått iväg en sväng kom springande tillbaka och sa "Är du ensam med honom!? Förlåt, jag ska aldrig lämna dig igen!". En ganska rolig första dag får jag väl säga.

Vara vänner

Vilka otroligt härliga och söta vänner jag har! Jag kan verkligen säga att det allra mesta är perfekt just nu. I fredags var jag hos Oscar och Maria och åt god mat och spelade spel, och sen fick Maria helt oväntat uppleva sånger från sin barndom som hon inte visste att hon kunde. Det var så kul, och hon var så söt när hon kände igen låt efter låt, och utropade kex! en sekund innan de gjorde det i sången. Helt underbart! Och sen musik- och pangpregonördade Oscar och jag medan Maria sov på soffan. Mysigt.
Så igår var jag på 25-årsfest hos min kompis Camilla. En massa andra jag känner var där också och det var superkul verkligen. Bara att få sitta och prata och ha det bra. Vi gick ut på Rex också och där mötte jag även Maria Döbbälve som genast gav mig sin hatt och lät mig vara hedersgäst vid byggarbordet medan jag hade tappat bort mina andra vänner. Och så dansade vi. Jättemycket. Och tog svarttaxi hem. Linnea vet minsann hur man grejar.
Nu ska jag nog gå på affärn och köpa nåt gott. Jag har blivit himla förkyld nu så idag ska jag bara mysa här hemma är planen. Ska bli skönt med en ledig kväll innan jobbet börjar igen imorgon.

Man kanske skulle heta Kattälskarna, lite ironiskt?

Tillbaka efter en helg i glada vindeln. Linneas bil tog oss säkert både fram och tillbaka, helt utan förolyckade stolpar eller annat. Bara Linneas röst blev kvar nånstans i Vindelskogen, igår kväll var den bara borta och återfanns aldrig. Förhoppningsvis hittar den hem själv om nån dag eller så.
Den här gången var vi sjukt många. 28 stycken, varav nio aldrig varit med förut, och det lektes således som aldrig förr. Traktörpullingen var med, och instrumentleken så klart(vilken vi vann stort, Jakob, Linnea och jag, med massor av poäng. Vi är för bra.). Men sen hade de lekansvariga(nej, inte jag i år) varit jätteduktiga och hittat på nya lekar, bland annat rita-gissa-spring med svängettema(ok, jag var faktiskt med och uppfann den lite), också kallad världens roligaste lek! (Världens roligaste lek? frågar Jesper. Ja-a, VÄRLDENS roligaste lek! svarar vi) Den gick, som man kanske kan ana, ut på att man får ett ord som är snösvängetrelaterat och så ska man rita det så att ens lag kan gissa. 15-4 tror jag minsann slutställningen blev. Man kan säga att vi vann. Igen. Men wha'evah(wha'eva, wha'evah). Det är inte så att vi bryr oss. Jag bara säger att vi vann. Om nån undrar. Nämnde jag att det var VÄRLDENS roligaste lek? Mera ord till nästa gång! Och vi vann. Det var för kul!
Ja just det, vi repade lite också. Och bastade som sig bör, och pratade lite allvar, och skvallrade, och åt pannkaksfrukost och god mat, och sjöng en massa, och drack öl. Och sen vinkade vi till Zaccos bil på hemvägen. Folk undrade eventuellt varför vi tokkörde om ett par bilar mitt i stan för att hamna jämsides, och sen tutade upprepade gånger för att de inte fattade. Men för oss blev det ett toppenslut på en toppenhelg.

En francais

Oj, tror jag blev lite less på att läsa just. Jag höll på att läsa dikter till min litteraturkurs och märkte plötsligt att jag läste på franska. Jag kan ju inte franska så det var ju typiskt dumt. Det var meningen att jag skulle läsa översättningen som står längst ner på varje sida, men när jag bytte sida började jag ju så klart längst upp och hann med flera rader innan jag insåg att jag inte förstod vad jag läste.

Snart ska jag ta en promenad i solskenet och fundera på hur jag ska skriva min uppgift färdigt. Har nån idé om hur människorna i det vi läst gärna ignorerar sina problem och på så vis "blir av med dem". Problemet kan ju då vara att man hade kunnat undvika det som händer senare om man bara hade vågat. Typ som att bli knivhuggen. Jag hade gärna unvikit det om jag hade kunnat. Väldigt gärna. Måste bara tänka igenom nu hur jag ska få ner mina tankar på papper och anknyta till det jag redan skrivit. Kan bli klurigt för det hör egentligen inte alls ihop.

Kalashelg

-Den här osten smakar...
-Ost?
-Ja! Precis vad jag tänkte. Du måste vara min själsfrände.

Två födelsedagskalas blev det den här helgen. Först Annika som fyllde ynka 23 år(fast hon fyller ju egentligen idag, Grattis Annika!) och sen igår Viktor som fyllde 30. Båda var jätteroliga och det var speciellt roligt att träffa gamla svängare och andra som man inte ser så ofta på Viktors fest.

Idag blir det lite städning och lite läsning och så. Ska försöka ta mig ut i det fina höstvädret också.

Oschysst

Oschysst av skräckministeriet att i gårdagens program visa klippet ur The Ring när äckeltjejen kommer ut ir tv:n. Det är ju superläskigt, vet de inte att jag kollar på programmet alldeles ensam? Tur att jag i då kan minnas tillbaka och fnissa åt Jörgens möte med just den scenen, ståendes halvvägs ut ur vardagsrummet på språkgränd och sakta men säkert försvinnandes ut genom dörren. Han gillar inte skräckfilmer så mycket...

Oväntat

Det är inte varje dag Musse Pigg fixar in en på krogen, men igår var en sån dag. Bara så ni vet.

Ice Ice baby

Idag har jag varit is. Jag har lekt iskull. Inte för att det är kul(det är det inte) utan för att jag har jobbat i en förskoleklass. Det är sånt kidsen gör nu för tiden/fortfarande. Varje gång jag ska jobba i en klass med yngre barn, eller på dagis, så förstår jag först inte varför jag inte har valt det som yrke. De är ju så söta, de är ens kompis direkt och vill förklara reglerna i iskull(allvarligt, alla fattar reglerna, ge er!) och jobbet är ju liksom att leka med dem. Efter typ en timme tänker jag: "Jag vill gå hem och aldrig mer komma tillbaka!". Barn slår sig hela tiden. Eller varandra. Och så grinar de, och bråkar, och jag kan inte fatta att nån vill ha som jobb att trösta och medla mellan sura sexåringar resten av livet. Jag skulle bryta ihop. Och så måste man upprätthålla dumma regler som att man inte får kasta sten. Så klart får man inte kasta sten på nån, men på en stolpe långt ifrån alla? Killen kunde dessutom träffa hur bra som helst. Han hade kunnat bli professionell stenkastare, men nu är hans framtidsplaner spolierade för "vi kastar inte sten på den här skolan". Nej du tack, jag håller mig till gymnasiet. De slår sig i alla fall inte så mycket. Fast imorgon ska jag ju i och för sig tillbaka, damn it! Och då ska jag vara hela dan, det blir kul. Eller nej, vad heter det nu igen? Pengar, just det. Det blir pengar. Och det behövs.

Kineser, kineser!

Oj, vilken kul dag det blev idag. Jag började tidigt med att få besök av pappa som levererade mina nya möbler. I snart en vecka nu har jag nämligen varit utan skrivbord i väntan på det nya. Så förmiddan spenderade jag byggandes skrivbord med tillhörande bokhylla. Det gick alldeles utmärkt förutom en skruv som bara inte gick att skruva i ordentligt. Dock verkar inget viktigt hänga på just den skriven, så jag lämnade den helt enkelt halviskruvad. Superfint blev det i alla fall till slut, och jag är jättenöjd.

På eftermiddan gick jag en promenad i solskenet. Sommaren är minsann inte slut, det vägrar jag gå med på.

Och sen kommer det allra roligaste. Majas syster Anna som är supercool hade fixat fribiljetter till en dansföreställning till mig, Maja och Mattias. Innan föreställningen åt vi sushi nere på stan och cyklade sen till norrlandsoperan. Där såg vi den superbra föreställningen som heter Sutra. Den bestod av kinesiska munkar och så Annas kompis Ali som hade fixat biljetterna till oss. Det var som en blandning av dans och kung-fu och det var jättehäftigt. Och lådor. Många lådor. Och ett kinesiskt superbarn. Efteråt fick vi komma och hälsa på backstage och lyssna på alla tråkiga tal och säga hej till Ali och tacka för biljetterna. Vi fick också hälsa på tanten som tvingats fixa oss biljetterna. Hon lät inte så himla nöjd, för tydligen hade vi fått journalistbiljetter som var det enda som fanns kvar(Anna frågade i torsdags om vi ville gå, och allt var slutsålt). Tydligen hade de inte räknat med att kineser eller belgare skulle känna folk i Umeå, men vi var väldigt glada att vi fick plats, det var helt underbart bra!

Ett smakprov, fast med en annan ickekines: